Carros Hörn Av Världen 2.0

Överlycklig liten kille som fick åka en sväng på gräsmattan med pappa.

För tre veckor sedan började jag ta med Wille till öppna förskolan. Det är snart dags för honom att börja på dagis och jag ville att han skulle få en chans att vänja sig lite vid stoj och lek med andra barn. Första gångerna var det riktigt jobbigt, han grät och sprang till dörren och ville därifrån. Vi fick sitta i ett eget hörn utanför lekrummet och leka för i början vågade han inte gå in där. Men sedan har framstegen blivit fler för varje gång och i fredags när jag lyfte ut honom ur bilen sprang han direkt till dörren helt utan tvekan. Vi kommer fortsätta att åka dit resten av året så han får så mycket träning som möjligt.

 

 

 

Jag glömde kvar pallen vid köksbänken efter att ha varit uppe i överskåpet och hämtat ner två formar. Min kluriga lilla kille listade snabbt ut hur man kunde dra nytta av det.

 

 

Idag har varit en sådan där dag då ingen stress finns, vi har bara njutit precis hela dagen. Morgonen började lite senare än vanligt då Wille av någon anledning var vaken mellan 1 och 3 i natt och därför sov ända fram till halv 9. Efter morgonvällingen åkte vi förbi Hemköp och köpte de första julklapparna samt fika för ett tidigt Fars dag-firande. Sedan styrde vi vår kosa vidare ut till Hosum för att fira min pappa några dagar tidigare då han inte är hemma på söndag, någon present fick han dock inte för den har vi inte fått hem ännu.

 

En bild jag var tvungen att stanna och knäppa på vägen dit.

 

 

 

 

 

Dagarna med vackra färger börjar lida mot sitt slut men Wille och jag fortsätter att njuta.

 

Vi hittade faktiskt mogna jordgubbar i landet i torsdags och de var supergoda (och ja, det finns vita jordgubbar som är mogna).

Äkta kärlek och ingenting annat.

 

Wille har alltid varit en väldigt gosig liten kille som tyckt om att kramas och ligga nära och mysa i soffan. Men den senaste tiden har detta eskalerat något alldeles. Han kan helt plötsligt bara avbryta leken och komma fram och ge mig en riktig bamsekram som ibland är hur lång som helst.

 

Det är det allra bästa som finns.

När det regnar ute kan man alltid busa i garaget.

Stackars lilla W är förkyld igen. Det började med att han sov ovanligt mycket i onsdags och igår nös han massor under hela dagen för att sedan bli hyperförkyld på eftermiddagen. Han har sovit väldigt oroligt i natt, vaknar ofta och snyftar och snörvlar. Vi får se om det blir något kalas för oss i morgon eller om W och jag får stanna hemma.

 

 

Ett par bilder från i onsdags då nya overallen invigdes.

 

 

 

Wille och jag tog med oss mormor in till Söderköping lite tidigare på förmiddagen igår för att äta lunch och för att Wille skulle hinna ta sin tupplur.

 

Lunchen intogs på Jannes bageri som har de mest underbara kycklingmackorna.

Vissa dagar kan Wille hälla i sig hur mycket vatten som helst och det i alla tänkbara ställningar också.

 

 

 

 

 

 

 

Det var en morgon förra veckan och vi hade ganska nyss gått upp. Wille försvinner in på sitt rum medans jag grejjar i köket lite. Eftersom det förblir knäpptyst inne på rummet går jag efter ett par minuter in för att se vad han styr med därinne och detta är vad jag får se. Är det inte urgulligt så säg.

 

Att vara ute i trädgården är bland det bästa Wille vet. Igår var det dags för gräsklipp och då måste man vara med och kolla.

Igår var det kyligt så det blev att för första gången denna säsong använda overall på Wille. Den var dock i minsta laget så det blir att lite snabbt försöka hitta en annan.

 

På promenad med mormor.

 

Som jag förut nämnt här i bloggen så fick jag ont i halsen i måndagskväll. På kvällen igår började Wille snora och under natten eskalerade förkylning och han hade även lite feber i morse. Han har varit sig själv i stort sett hela dagen utom en stund på eftermiddagen då han blev väldigt trött och sov en halvtimme i soffan. Trots det så somnade han utan problem vid klockan 20.

 

Wille insvept i sina älskade filtar i soffan.

I fredags gjorde vi det, lämnade in ansökan om förskoleplats till Wille. Nu är min mammaledighet (mer eller mindre) tidsbestämd, nedräkningen har börjat. Det känns lite kluvet, både spännande och hemskt på samma gång.

Oftast så vaknar Wille mellan 7 och 8 på morgonen men igår blev han väckt av Benjamin som bestämt sig för att utföra diverse hyss i sovrummet. Jag gick upp och gjorde en flaska välling åt honom som han fick dricka i sängen och hoppades att han skulle få ro och somna om. Ingen ro infann sig efter att vällingen var uppdrucken så det fick bli att gå ner och mysa i soffan framför Barnkanalen.

 

 

 

Var längesen jag gjorde en Willebomb så här kommer en liten sådan.