Carros Hörn Av Världen 2.0

Våra förkylningar var redan igår mycket bättre, jag hade nästan inget halsont kvar och Wille var feberfri och inte alls lika snorig. Vi gick lite småpromenader här hemikring för att inte utmana för mycket för fort.

 

På eftermiddagen infann sig rastlösheten och jag kände att vi var tvungna att hitta på något annat än att bara vara hemma. Vi hade ett paket från Jotex som låg nere på Ica så jag tänkte att vi åker väl ner och hämtar det och sedan så kan vi gå lite och titta i centrum. Jag tog inte med barnvagnen utan Wille satt på mina axlar när vi hämtade ut paketet. Eftersom Wille nu börjar bli en hejjare på att gå så tyckte jag att han kunde få bestämma vart vi skulle så jag satte ner honom vid Smålandsbron och efter det så gick vi nästan ända bort till Kvarnen (för er som känner till min hemstad). För en vuxen person är detta inget märkvärdigt, tar väl inte ens fem minuter, men för en liten plutt som ganska nyss lärt sig gå är det ju värsta långpromenaden och jag är sjukt imponerad. Innan någon får myror i huvudet är det väl bäst att jag tillägger att han höll mig i handen hela tiden, jag släppte honom inte vind för våg.

 

På vägen tillbaka till bilen passerade vi lekparken och Wille som älskar att gunga pekade genast mot gungorna. Tyvärr var det översvämmat just under gungorna av allt regn som kommit så det blev inget gungande denna gången. När vi packat in oss i bilen så kände jag att det var nog inte dags att åka hem riktigt ännu så jag körde ut till Grännäsbadet som nu låg öde. När vi klev ur bilen fick jag syn på något som jag inte haft en tanke på att det fanns därute, en till lekpark och denna utan översvämning. Wille fick också syn på den och han fick ett stort leende på läpparna och så satte hans små ben fart mot gungorna. Han fick gunga en stund, inte varje dag han får gunga med sjöutsikt så det är bäst att passa på.

 

 

Tempen på balkongen innan vi for iväg.